drink blogg!

Hojt alla

som ni märker så blir det inte så mycket verkstad av den här bloggen, den känns ointressant att sätta ord på en övrigt rätt ordinär vardag.

Som många känner till så har dock mitt intresse övergått till att bli väldigt intresserad av drinkar, dess historia och utveckling.

Mer specifikt så har intresset hamnat hos det som kallas "vintage" drinkar. och med det menar jag inte "gröna hissen" utan klassiska drinkar från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.

Finns massor av goda drinkar som fallit i glömska så jag ser det som mitt projekt att lyfta upp dessa till ytan igen. Jag kommer även att mordernisiera de som behövs och givetvis bidra med mina egna experiment.

Så inom kort kommer den nya bloggen och med ett nytt namn, den här bloggen är tyvärr död men jag hoppas att de som är intresserade hänger med på den nya resan.

den nya adressen kommer att publiceras här inom de närmaste dagarna.

jag lever..än

hojt

jag är inte död än, jag ber om ursäkt för dålig uppdatering, det har hänt massor och många gånger har jag velat uppdatera här, men sen tappat lusten, men nu ska jag försöka uppdatera lite mer frekvent, med start nu!

så håll ögonen öppna, snart drar jag igång på nytt!'

hej konsument andreas

ja jag har lite brist på fantasi och nu är det semester så det blir ingen längre utläggning men i brist på annat så har ju både min syster och C lagt upp sådana här listor tidigare så då får väl jag göra det också. Jag har snott mitt upplägg från Hej Konsument på DN och här är mina svar.

stor förnöjelse och trevlig sommar.


Bästa promenad : Kungsparken


Favoritgata : ingen särskild, men gillar gatorna runt möllevångstorget


Favoritdrink: Makers mark, Is, lime och ginger ale


Äter lyxmiddag på : Skulle vilja äta på Noma i Köpenhamn


Bästa mikromaten: använder mikron sällan, men i så fall för att smälta saker


Favoritförort : Har ingen i Malmö

Fikar gärna på : Cosmpolitan Cafe ( ligger tyvärr bara lite långt bort)


Bästa lunchställe : Äter sällan lunch ute men när det händer blir det oftast en falafel.


Bästa brunchen : Debaser


Bästa kaffet : Kaffebaren på Möllevångstorget


Bästa konsertlokalen : Finns ingen optimal i Malmö men Debaser kan vara mysigt


Bästa baren: hänger mycket på Metro fast jag vet inte om den är bäst...


Här bjuder jag mamma på middag: Epikure


Här bjuder jag pappa på middag: Bastard


Senaste Malmöupptäckt: Vendel organic Bakery på Föreningsgatan. Värt ett besök om man inte pallar baka sitt eget surdegsbröd.


Senast sedda teater-/dansföreställning: Går tyvärr alltför sällan på teater och dans, fast jag skulle gärna vilja gå mer.


Senast sedda utställning: Någon märklig och tråkig utställning på konsthallen


En bra gåbortspresent: En flarra vin funkar alltid


Favoritlyxartikel: Min Iphone


Läser just nu: Dagstidningar på nätet och Newsweek i soffan


Läser helst: Konspiratoriska romaner


Favoritråvara: ost ( ingen råvara jag vet)


Favoritfärg: brun


Favoritmärke: Addidas


Favoritskor: Addidas Stan Smith Vita


Klädkonto per månad: Varierar kraftigt, ena månaden ett par tusen den andra månaden ingenting


Dricksprocent: 10 procent eller avrundning uppåt till ett belopp jag känner att det var värt


Modeförebild: har ingen vad jag vet


Motionerar: På tok för lite


Mest överskattade affär: Fläskbygget Entré vid Värnhem. Ett helt meningslöst köpcentrum som enbart består av samma affärer som finns överallt. Varför inte bredda utbudet istället?


Det dyraste jag har köpt: Har inget jättedyrt, men platt tvn jag köpte för ett par år sen gick lös på 16 pannor, absolut det dyraste jag köpt kontant.


Favoritprodukt på Systemet: Becks öl och whisky och nu under sommaren, Pimms


Favoritprodukt på Apoteket: Den salta tandkrämen


Bästa fyllekäket: vedugnsbakad minipizza på Bastard


Lyssnar på: Just nu rätt mycket på HellSongs


Bästa förfestmusiken: Just nu Radio Moscow men annars party hiphop & bluesig rock


Senast gnolade: Säkert någon skitlåt som spelas i radion som man omedvetet går omkring och nynnar på


Senast köpta skivan/-låten: Kör numera mest spotify


Mitt sämsta köp någonsin: : gör dåliga köp hela tiden men senast så impulsköpte jag en alldeles för stor och ganska ful skjorta för 1000 Danska på kastrups flygplats. Har bara använt den en gång.


Dansar helst till: : dansant minimal elektro


Senaste impulsköp: ett par nya hörlurar


Senaste fyndet: sällan jag gör fynd, så jag kan inte komma ihåg det tyvärr


Senaste secondhandfyndet: var väldigt länge sen jag var inne i en secondhand affär


Fulaste klädfärg: Rosa i allmänhet och vita jeans i synnerhet


I dvd-spelaren/datorn: I ps3an finns just nu "Red Dead redemption" men annars skrattar jag åt trigger happy tv boxen.


Användbar pryl: Min iphone


Mode jag aldrig vill se igen: Buffalo skor, gladiator sandaler


Värsta huvudbonaden: Finns en ruggigt ful huvudbonad i finland som är någon form av virkad nätmössa i form av ett bär som både vuxna och barn verkar bära med stolthet i det landet.


Bästa huvudbonaden: en snygg gubbkeps


Favoritaccessoar: Min klocka


Bil/Transportmedel: Mest buss men även en hel del taxi


Återvinner: Trasiga jeans


Hejar på/håller på: Sverige i landskamper förstås, har svårt för annan sorts lokalpatriotism


Så får jag tiden att gå i kollektivtrafiken: spelar mobilspel eller lyssnar på musik.

rabatt på död

Dagens mest nattsvarta humornyhet ( som faktiskt är helt sann)

Begravningsbyrån Fonus har skickat ut en 500 kr rabattkupong för begravningar till alla PRO medlemmar. Måste dock användas inom 2 år.

Det måste verkligen kännas som en välkommen nyhet och något att glädja sig åt på ålderns höst.
Men skynda, skynda! du har bara 2 år på dig att trilla av pinnen!

le cake

Det blev ett lyckat kak/tårt kalas. En succé enligt vissa. Totalt sju personer bevistade tillställningen.





några omdömen:



"det här var så gott så man blir tårögd"

"det här var ju sinnes, sinnes!"

"ja, djävulskt...djävulusiskt gott"




Till kakan dracks det Pimm`s. En kanske inte helt vanlig dryck på de svenska breddgraderna, men är alltså en i England väldigt populär apertif. Pimm´s är en ca 25 % alkoholhaltig ginbaserad dryck med kryddor och örter. Mixar man det med ginger ale, massor av is och lime, apelsinskivor och frusna hallon så blir det en riktigt trevlig drink som passar alldeles utmärkt till den söta kakan, som med fördel äts tillsammans med färsk ananas.

Receptet på den lyckade kakan? absolut, vid förfrågan kan jag till och med lägga upp receptet här på bloggen. By the way, ursäkta den extremt fula formateringen av bild och bildtext..

baka liten kaka...

Fick i något villervalla bakis tillstånd på lördagen för mig att jag skulle bli väldigt huslig och styra ett par saker och det var speciellt en sak som klickade fast i min halvt huvudvärks mosiga skalle. Jag skulle ta mig för och baka en kaka. För er andra kanske inte det låter som märkvärdigt, men jag har faktiskt aldrig bakat i hela mitt liv. Har ingen om hur man gör överhuvudtaget, men det kändes som en lagom utmaning!

Sagt och gjort, jag började med att röja upp i köket och gick sen och handlade. Bestämde i affären mig för att satsa på någon slags vit choklad kaka av något slag. Vilken tur att man har en iphone, snabbt lyckades jag lokalisera ett recept. Lät i och för sig lite halvtråkigt men innehöll åtminstone grunderna för hur man ska bära sig åt.

Väl hemma började jag faktiskt inte med kakan utan med att lägga in lite sill. Min egen hemmagjorda currysill tror jag är bland det bästa jag vet, slår faktiskt hummus mackan jag tipsade om tidigare. Vill ni ha receptet är det bara att hojta lite.

Åter till kakan. Eftersom det inte var så svårt som det verkade och ganska så kul så började jag nästan direkt att försöka mig på att förbättra receptet, man kanske skulle ha lite apelsinjuice i smeten? varför inte lite citronskal kanske? mer choklad? lite bär kanske?

Kakan blev faktiskt riktigt lyckad, men trots att den var god, inget som man smäller i sig helt själv så jag fick ta och anordna ett litet kafferep på söndagen. Det var nästan ännu roligare att bjuda på sin skapelse.

Har fått lite blodad tand för de här med bakning och funderar seriöst på om jag ska ge mig in på att börja med bloggfenomenet surdegsbröd. Verkar vara väldigt avancerat, och tar mycket tid i anspråk men det kan definitivt vara värt att pröva. Låter er veta hur det går med bakandet här framöver.

höres

på väg mot utekväll nr 2

I am too old for this shit...










men som singel gör man det ändå...och det är ju kul :)

recept på en ovanligt lyckad macka

hej på er

jag gjorde en sån riktigt lyckad macka för en stund sen att jag känner att jag måste dela med mig av receptet. Så här gjorde jag:

I burk hummus ( uttalas hommos, så nu vet ni det)
tahini ( sesampasta)
citron
olivolja
tabasco
flingsalt
timjan
hemmagjord rårörd lingonsylt

Smäll ut en burk hummus i en skål, rör ner ca en halv deciliter tahini ( snåla inte)
pressa ner en halv citron och halv deciliter olivolja ( samma sak här, snåla inte)
smaka av med salt och lite timjan och tabasco efter smak ( jag tar gärna i då jag gillar lite sting)
Rosta grovt bröd ( helst något schysst surdegsbröd)
Smäll på en rejäl klick hummus på det rostade kallnande bröded, gör en liten grop i röran och klicka i hemmagjord rårörd lingonsylt ( recept nedan) i mitten. Garnera med en liten timjankvist.
Klart!

fantastisk macka som kommer få era smaklökar att dansa lambada.
smaklig spis :)

rårörd lingonsylt

Har upptäckt de e ruggigt enkelt att göra egen rårörd lingonsylt. Min vän CB är helt tokig i köpe rörörd lingonsylt, men här kommer alltså ett godare och nyttigare alternativ.

Lingon ( frysta)
muscadovosocker
ingefära
timjan

här finns det inget direkt recept utan man rör i ingridinenserna lite på känn. Men räkna ändå med att man måste ta lite mer socker än vad man tror dvs minst 1 dl ( beroende lite hur mycket lingon man har och hur syrligt/sött man vill ha det. Jag gillar när det inte blir för sött utan sockret ska bara göra lingon lite mer milda.
Riv ner ingefära och färsk eller torkad timjan ( var försiktig med timjan, det ska bara vara en liten hint av den) men du behöver inte snåla med ingefäran.
Rör ihop, häll upp på burk, förvara i kylskåp och använd den i filmjölken eller som jag på min goda hummusmacka

vad är problemet?

Usch vad är less på all snö som vräker nu, kan det inte bli vår nu för en gång skull!
dessutom har jag blivit rejält förskyld och dras med en irriterande hosta som gör livet som mest surt under nätterna.

Förskylningen och snön har gjort mig extra känslig och irriterad. Här är en lista över vad som gör mig mest förbannad just nu:

1. Rulltrappor

Vad är det för fel på folk? I min värld använder man rulltrappor som fortskaffningsmedel, det vill säga man går i rulltrappan. Om man inte är handikappad eller pensionär så ser jag ingen anledning att man står och såsar i rulltrappan och gör det omöjligt för folk att ta sig förbi. Sjukt irriterande.

2. Håll till höger i gångfilen!

Om du vet med dig att du går långsamt eller om du bara har ovanligt korta ben, håll för guds skull till höger på trotoaren så att folk kan ta sig förbi på vänster. Finns knappt något värre än att behöva krypgå i karavan efter slöa människor som verkar ha all tid i världen.

3. Låt folk gå av publika transportmedel innan du försöker klämma dig på.

ja, jag vet att det är trångt och stressigt och att tågen är ruggigt försenade nu förtiden, men att försöka pressa sig på tåget utan att låta folk som redan är på tåget kliva av sjukt irriterande. Jag har god lust att knuffa ner varenda människa som står och blockerar vägen när jag ta mig av.

4. Skotta och salta/sanda, ska det vara så svårt?

Helt galet att snö ska ställa till så stora problem nere i skåne. Jag som är för Norrland är faktiskt förvånad över att man inte har tillgång till maskiner som kan ploga och sanda vägar och gångvägar här nere. Bilar får köra rally genom stan i egna uppkörda spår och folk halkar och bryter lårbenshalsar. Ett problem som inte existerar norr om gävle blir kaos söder från stockholm och söderut.

huvudet på spåret

Snön yr utan för fönstret och i soffan hyggar jag mig denna fredagskväll med en flarra rött, lite deli-inköpt mat, lite mörk chocklad och kaffe. Mysigt skulle jag påstå att det är, ensamt kanske någon annan menar, men strunt i det. En timma med det gammelklassiska programmet "på spåret" fick mig på rätt humör, jag vet att jag varit dålig på att skriva här men jag har har liksom inte haft någon ork. Konstigt nog kan man tycka, för ämnen att skriva om har det verkligen inte varit någon brist på. Men på något sätt har den genialiska idéen kvällen innan verkat lite små fånig dagen efter.

Nåja, åter till mys programmet "på spåret". Vilken utmärkt kväll det var för mig att känna mig duktig! Första resan var min gamla hemstad Kiruna, för att sen glida över till Amman, där jag förlustade mig ett halvår i slutet på 90-talet. förlustade och förlustade, det kanske var att ta i, inga pengar hade jag och ganska lite fanns att göra, men oavsett var det ett minne jag kommer bära med mig hela livet. Givetvis satte jag 10 p på båda resorna och hade alla rätt på följdfrågorna, som med mina ögon sett, var ovanligt enkla, men visst, så kanske det inte är för alla :)

Lustigt nog knep jag även årtals frågan väldigt tidigt (1978) och hade alla rätt på musikfrågorna, förutom vem som var den danska artist som först framförde "tusen bitar" det hade jag faktiskt inte susning vem det var. Danskar är väl kanske inte heller kända för att komma med mycket kvalité när det gäller musik direkt.

I vilket fall som helst, förutom min egen oerhört imponerande kunskap i kvällens ämen så blev jag själv djupt imponerad av Maia Hirasawas versioner av både Elton Johns "rocket man" ( en av mina mindre kända favoriter) och David Bowies"starman" (också en helt fantastisk låt) lyssna här

Att hon dessutom gjorde om den mediokra danska låten " tusen bitar" i en helt underbar version gör inte saken sämre. Verkligen bra!

Så jag rekommenderar starkt att ni tar klickar in och lyssnar på dem, de är de värda.

Ja, det var min fredagkväll i alla fall, nu har jag fått upp ångan lite, så var inte förvånade om det kommer flera inlägg inom en snar framtid.

ha det så gott så länge.

too much sushi?

Jag kör ju på den här warrior grejen, som ni säket vet innebär att man äter lite under dagen och ett större mål på kvällen...

funkar ju riktigt bra för mig i alla fall, men det här innebär ju att man är sådär lite småhungrig under dagen ( bra) och riktigt hungrig fram emot kvällen.

I går så var jag riktigt hungrig och pallade jag inte fixa någon mat så på väg hem från jobbet så steppade jag in på ett sushi ställe som jag tycker är helt ok.

När jag gluttade i menyn och läste att de både hade 8,12,16,20 och 24 bitar så fick jag i ett litet infall av hybris för mig att jag skulle smälla till med 20 bitar.

När jag beställer det så frågar kvinnan mig detta:

"För hur många människor är det till?"

lite smått panikslaget svarar jag att det är för 2 personer ( man vill ju inte uppfattas som ett flusko/matvrak)

Av någon anledning så blev det hela något dyrare ( antagligen för att det nu blev dubbelt av både soja, wasabi och bestick och askar...

snopet så betalade jag för hela kalaset och tog mig hemåt för att själv naturligtvis smälla i mig alltihopa.

Hade jag bara sagt att det var för en person så hade jag nog inte haft så mycket problem med det, men när jag satt där och sneglade på den dubbla uppsättningen av allt så kunde jag inte annat än att skämmas lite...

gott var det i alla fall :)

Den hypade vampyren

I tider då vampyrer är de hetaste i media, ja jag syftar på tonårs chickflick filmerna "twilight" & new moon ( har ej sett någon av dem, men verkar skitdåligt) och "true blood" ( har definitivt sett och det är skitbra) och filmversionen av John Ajvinde Lindkvists "låt den rätte komma in" ( boken suverän, filmen helt ok) så kan jag inte låta bli att förundras över Karin Winthers utseende.
I och för sig är hon otroligt vacker, men hela hennes uppenbarelse fullkomligt andas av cool mystisism och märkvärdig lillgammelhet. Hon är ung men skulle kunna vara en sådär 120 år egentligen. Titta bara på de stora ögonen, den bleka huden, de röda läpparna och tillstymelsen till vassa hörntänder.

Är hon inte den perfekta svenska vampyren? jag gillar det.

I landet där det flödar av mjölk och honung

Är inte så mycket för efterrätter, är ingen gottegris på det viset att jag gillar sötsaker. Har alltid gillat mat mer, mycket mat. Sen har jag i och för sig en fablaisse för andra saker som är onyttigt. Älskar chips nästan mer än någonting annat. Mat som är friterat, stekt i mycket smör och med massor av grädde njuter jag verkligen av.

Nyligen har jag dock blivit väldigt förtjust av en liten enkel efterrätt som är helt underbar och som jag känner att jag måste dela med mig av. Den består endast av fil och honung.

Här är receptet:

Ta fram en lämplig serveringsskål ( gärna ett martiniglas för att göra det hela lite mer lyxigt)
Häll upp fjällfil ( viktigt att det verkligen är fjällfil och ingen annan sörja) nästan hela vägen upp till kanten.
Sprinkla över flytande honung i valfri mängd.
Ta fram en tesked, sätt dig ner och njut.

Helt fantastiskt gott, och inte så onyttigt heller. Att den sen slår de flesta efterrätterna ganska hårt på fingrarna är något som är helt säkert.

Prova så får ni se!

kanske den tyngsta låten just nu

kan det bli fetare än så här?

Jag har inte skägg för att jag tycker det är snyggt, mer för att ansiktet är fult" - en liten recension av en man med ett skägg - the show

Var och såg kalle linds show "en man med ett skägg" i går på victoria teatern i går, mest för att jag tycker att hans blogg ( här till vänster) är helt fantastisk. Ingen annanstans kan du hitta en lika välskriven underhållning som där. Kalle skriver snyggt, smart och ironiskt om framförallt gubbar i underhållningshistorien och du lär dig massor av onödig med underhållande fakta om gubbar som du i många fall knappt visste fanns.

Hur var hans show då? nja...kanske inte lika bra. Jag har nämnt här på bloggen att jag sett kalle live, då som ståuppare och även om det då var helt ok så var det väl inte direkt så att man kiknade av skratt. Det är väl kanske inte meningen heller. Showen i går såg kalle mer som terapi över sina nojjor och stundtals kändes det faktiskt väldigt mycket så...kalle malde på rätt osammanhängande, glömde vissa skämt och verkade ganska så förvirrad och skrämd över att stå på scenen. Många av hans anekdoter och historier kommer så mycket bättre fram i skriven form än live tyvärr. Jag rekommenderar starkt att ni läser hans blogg, men att se hans show känns lite onödigt faktiskt.

Men då vill jag faktiskt inte helt och hållet skylla på kalle. Problemet tycker jag ligger lite i konceptet också. Showen var en så kallad "picknick teater" ett fenomen som innebär att publiken själva får ta med sig mat och dryck att förtära under tiden. Jag vet inte om det här är ett malmö fenomen, men jag tycker faktiskt att "gå på teaaatern" är ganska så prettigt i sig.

Inte blir det bättre att de flesta i publiken i varierande ålder, ikläder sig kulturuniformen med modsfrisyrer kulturbrillor,färggränna klänningar, converse pjucks och palestina sjalar. På borden plockar nästan alla upp unisont kexpaket, rödvinsflaskor, dessertostar och vindruvor.
I kontrast till detta sitter jag och brorsan och trycker i oss ett par folköl och lite jordnötter från fiket.

Visst, ett glas rödvin skulle väl inte ha suttit helt fel, men jag stör mig ändå på konceptet. Det hela får en sån pretentiös stämpel att man inte bara för folkölen känner sig väldigt felplacerad. Rent ut sagt, jag är inte så mycket för det som man gärna kring möllans finkultur elit gärna frossar i. Det vil säga, svåra ryska filmer, noa noa och tjallamalla kläder, fransk electropop, svensk indiepop, modern konst bestående av utspilld mjölk och avbrutna tändstickor och allt sånt där är rätt trist och ganska fjantigt. Tror inte på allvar att folk gillar allt sånt, tror det mest handlar om att man fått lära sig att så ska du tycka och det här ska du gilla och det här ska du ha på dig för att passa in, och när prettigt blir folkligt och mer vanligt än de vanliga. Då är det trist.

För att återvända till showen, så tror jag folket där kom dit med intentionen att det skulle vara mysigt, och att alla skulle sitta och där och trängas kring de småborden men ett glasrödtjut en ena handen och ett gorgonzolakex i det andra och få sig ett gott skratt. Problemet är ju att alla inte fattar de nyanser som kalle bjöd på. Kalle var nämligen väldigt allvarlig, med några skämt imellanåt. Inte tvärtom. Att jag då precis framför mig hade en ung tjej med ett glas rött i näven lyckades total förstöra stämningen genom att som en mygga surrar nervöst skratta sig igenom hela showen, även när resten av publiken var knäpptyst.

Är det inte märkligt att folk på nåt sätt förbereder sig på att nu ska jag ha kul och då tror man att man måste skratta för att på nåt sätt uppnå någon slags självuppfyllande profetia om att nu ska jag hade det roligt? påminner mig om en vansinnig övning vi hade på jobbet för något år sedan som gick ut på att man skulle skratta helt utan anledning, bara för den läkande effekten av skrattet. Det är nog det mest störda jag har sett och upplevt, och kvällens skrattade unga dam var nästan lika irriterande.

Men kalle är bra, synd bara att han drar till sig en sådan cp publik bara.

andres lokko har rätt

för en gång skull får jag väl hålla med Andres Lokko. Det här är fanimej en riktigt bra poplåt

folk det måste vara nåt fel på ( del 2)

Här kommer en uppdatering av 4 nya personer som det allvarligt måste vara nåt fel på. Jag ger er en namn och bild, vet ni inte vilka det är så googla dem och se om ni håller med mig eller inte.

1. Jimmie Åkesson
2. Pia Kjeersgaard
3. Laura Ingraham
4. Rush Limbaugh

5 dagar kvar till 30

På lördag blir jag 30 år gammal. Med betoning på gammal. Jag börjar verkligen känna mig gammal nu. Det är illa, jag fasar faktiskt över att jag nu om bara ett par dagar kommer rent bokföringsmässigt kommer att ha lämnat 20+ åldern för att nu måste börja beteckna mig som 30+
Det känns faktiskt inte alls bra. Vad var det som hände egentligen?
På ett sätt känns det faktiskt inte som att det var så länge sen som jag var 20 år och med tillförsikt i blicken tog mig an livet och studier och på ett annat sätt känns det som om det var evigheter sen.

Men fort har det gått och jag vet inte riktigt vad jag verkligen har åstadkommit under dessa 10 år...
visst, det har hänt en del och många minnen har skapats, men har jag verkligen uppnått det jag ville vid den här åldern? nej inte alls. Faktiskt långt ifrån, och jag tror att det är just det som stör mig. Fan, jag skulle ju ha kommit så mycket längre var det ju tänkt och nu är man ju halvvägs till pensionen och lever fortfarande ungefär samma liv som jag gjorde för 10 år sedan...
Jag står helt enkelt och stampar kvar i ett liv som jag egentligen borde ha lämnat. Det är ju lite tragiskt faktiskt. Jag vill minnas att jag kände ett par 30 åringar när jag var omkring 20 och att jag tyckte att de faktiskt var rätt patetiska figurer som levde samma liv som jag gjorde fast de var 10 år äldre. Tyckte lite synd om dem...

och nu är man där själv, och vet inte riktigt hur jag hamnade här.
nåja, det är ju inte så att det är försent ännu, men på något sätt känns det som de flesta tågen redan har gått. Det måste till en förändring snart, det måste ske något revolutionerande som gör att allting förändras...till det bättre.
Det är inte dåligt nu, men det funkar inte att traska på i samma gamla fotspår som man alltid gjort och i princip förvänta sig att förändringar kommer som brev på posten.
Den enda som kan se till att det blir någon förändring är ju faktiskt bara jag själv. Så nu gäller det att ta sig i kragen och fixa det här. Eller hur?

för mycket att skriva om..

ja jag vet, det var evigheter sen jag skrev något här och tanken är också att jag ska bli bättre på att uppdatera. Men problemet har inte varit att jag inte något att skriva, snarare tvärtom. Det har hänt en del sen sist.

Sommar och sol och USA resa, brorsan som flyttade in på min soffa, märkliga inlägg i media att kommentera, whiskyupplevelser, amerikansk politik, svensk politik, musik och vänner som flyr stadens brus för bokskrivande i enslig stuga, och mig själv med tankar på vad han egentligen bör göra av sitt liv...

ska försöka beta av alla ämnena här under den närmaste tiden, så håll ut, det kommer mer från Hedos värld :)

Pyramidalt klumpigt!

Såg Stig Bergling dokumentären på sveriges television, som för övrigt var riktigt välproducerad och mycket underhållande. Kan varmt rekommendera den och den finns att se på Svt Play fram till den 1 augusti.

Det mest underhållande var ändå att Carl Bildt, den självgoda besservissern till mallgroda, lyckades med ett litet leende klämma ur sig angående hur Stig Bergling lyckades fly när han var på permision;

"Man får ju inte svära på teve, med det här är pyramidalt klumpigt, pyramidalt klumpigt!"

Pyramidalt som är synonym med "oerhört"eller "ofantligt" ter sig i sammanhanget "pyramidalt roligt" och kommer nu för ett tag bli mitt nya favorit uttryck.

Det är en kul kille den där bildt..