fredag 9 januari 2009

Ny tid ny stil och en okrispig tillvaro

Nytt år och som brukligt sig bör så gäller det att lägga till sig med ny stil och nya vanor. För min del så lovar jag härmed högtidligt att 2009 ska bli mitt år! Jag har som jäsig it-snubbe under 2008 lagt på mig för tok många kilon och eftersom jag fyller 30 detta år så har jag lovat mig själv att jag definitivt inte ska se ut som en degbulle den dag i oktober jag ståtar med att ha ungefär halvvägs kvar till pensionen. Man blir ju äldre och när min käre mor var här under julledigheten så var hon inte sen att påpeka att sådana gubbiga saker som kolestrol och blodvärden och allt sånt bör man tänka på i större utsträckning än tidigare. Jag sticker inte under stol att min livsstil under de senaste åren har varit ganska långt ifrån hälsosam. På tok för lite träning, en hel del alkohol och halvtaskiga matvanor. Jag är ju i grund och botten en riktigt lat jävel som gillar att njuta av livets goda, och med det menar jag framförallt just mat och dryck. Men de måste bli ändring på det, har nog tagit ut svängarna där lite för mycket. Så från 1 Januari så har jag dragit ner ordentligt på alkoholhaltiga drycker ( under januari ska jag försöka mitt bästa från att hålla mig i från den alltid så uppskattade after work ölen), jag äter nyttigt och gör mitt bästa för att få lite vardagsmotion.

Det tråkiga i det hela är ju okrispigheten. Finns nästan ingenting som är krispigt med att leva nyttigt. jag försökte för ett par år sen lansera ordet "krispigt" som något odelat positivt, ett uttryck som ska vara synonymt mes bra, fantastiskt, coolt, häftigt, ballt och roligt.
Det gick inget vidare och jag var väl själv inte tyvärr tillräckligt trogen min egen lära heller. Men tänk på saken, devisen "alla goda ting är krispiga" är definitivt en sanning.
Chips, krispiga strips ( i skåne envisas de med att kalla det pommes) och snacks i övrigt är ju himmelriket definierat. Och tänk på alla tråkiga ätbara ting som blir så mycket bättre om man adderar lite krispighet. En torrt bröd blir snabbt en njutning om man bara rostar det. Grönsaker som rotsaker, allt blir godare om du slänger i dem i ugnen och krispar upp dem lite. Jag skulle säga att själva essensen för det goda är krispigheten.

Jag menar om du beställer in en creme brulé på krogen så är det ju faktiskt krispigheten man är ute efter, utan den där krispiga ytan så är ju anrättningen inte egentligen mer än ägg och grädde, men släng på en krispig sockeryta och helt plötsligt sitter du där men en smarrighet som kan få det att vattnas i munnen på vem som helst.

fler exempel, En frukostflinga uppblött i mjölk är ju kanske bland det äckligaste som finns, men så länge dina corn flakes håller sig krispiga så är det ju en sensation för smaksinnet.

Det finns en smakmässig anledning varför man i vissa anglosaxiska länder har en tradition av att djupfritera allt möjligt från snickers och mars till pizza och kyckling och skor. Det blir krispigt!
och det blir antagligen gott, har aldrig prövat en friterad snickers, så jag kan bara gissa.

Men huvudpoängen att krispigt är också synonymt med onyttigt och kan i mars varianten direkt kan leda till hjärtstillestånd. Så 2009 kommer för min del alltså vara okrispig och det är nog det jag lider mest av, men om någon av er kan komma på nåt nyttigt som också krispigt så låt mig för all del veta, men sig inte en rå morot! det kanske kan upplevas som krispigt, men det är det inte per definition, det är bara hårt och väldigt väldigt äckligt...

tisdag 16 december 2008

Den mörkaste tiden

Det var ett bra tag sedan jag skrev något här, får börja med att be om ursäkt för det. Tiden har på nåt sätt sprungit ifrån mig, det har varit intensivt på jobbet, vi är mitt uppe i nån slags finanskris och det är snart jul.

Jobbet pallar jag inte och tänker jag inte redogöra för här, men den här finanskrisen tycker jag åtminstone är värd att nämna på några rader. Jag får en märklig känsla av någon slags demonisk snöboll som har kommit i rullning och att vi alla gärna bidrar på nåt sätt till den genom att blåsa i väg den ytterligare. Som jag vill minnas så var ju det första tecknet ( som alltid) bankernas vansinnes utlåningar i USA som i sin tur ledde till husen i USA inte gick att sälja som sen bidrog på nåt sätt till att finansbolag gick och torskade och som alltid så spred sig hela härligheten som ett virus över världen. Bilindustin var nästa rullgardin och eftersom båda våra "svenska" bilar ägs av USA så går det som det går med dem också...
och allt det här är nog bara början också...tror den här snöbollen tyvärr kan rulla långt, särskilt när mediadrevet gärna knuffar på lite extra.

å så julen... jag kommer ju för första gången vara värd för julfirande här på hemmaplan i Malmö.
Mor och Bror och syster med snubbe kommer att ta sig ner till vårt jordbävningsdrabbade skåne ( ja det hände faktiskt i morse, och ja det kändes) och mysa till det lite extra.

Men julfirande är ju inget man slänger ihop på en höft. Det känns ju som relativt stort projekt, de är ju jädrans massa som ska handlas, städas och fixas och lackas och packas och smyckas.
Jag som aldrig varit någon fena på något av detta står alltså inför mitt livs projekt. Men jag ser verkligen fram emot det, ska bli hur kul som helst!

En sista kommentar:

Gå ut och dansa! jag har upptäckt att hur töntigt det nu än är så e de fan i mig kul att någon gång ibland steppa ut på ställen där man kan bugga loss lite och kanske t.om köra en gammal "dorrosvängen" ( upphottad norrländsk version av foxtrot) Jag är ju innerst inne en liten bonnläpp som uppenbarligen finner nöje i sånt.

På senare år så har jag allra helst hängt på electroklubbar, men de blir ju lite tjatigt i längden det med, man kör sina moves antingen lite solo sådär i bakgrunden, eller så står man och försökerlite halvcoolt stå och steppa framför nån sötnos tills dom insett att ens "running man" kanske är något ouppdaterad och vänt sig åt andra hållet.

All ära åt denna ädla konst och att det har sin charm, men jag vet inte om det var alkoholen eller sällskapet men jag hade jädrigt kul faktiskt när jag i lördas i samband av en 30-års fest hamnade på ett sådant ställe. Tror sanningsenligt att det var en tillfällighet och att de var just så roligt eftersom det nog säkert var en 7-8 års jag gjorde det sist, men vem vet, man kanske ska mixa upp sin utgång någon gång då och då och ta på sig finskjortan och västen och ta sig en svängom?

måndag 1 december 2008

Ibland är man då ädel..

Vet inte hur pass generösa ni andra är emot uteliggare, luffare och sånt.. eller huruvida ni har fadderbarn, stödjer barn cancer fonden, rosa bandet m.m, men jag själv är ganska dålig på allt sånt där. nej, det är ytterst sällan jag ger snubben på gatan de kronor han vill ha till bussen ( knark) det är många år sen jag köpte de hemlösas tidning, och jag ringer aldrig in några pengar till någon gala på tv. Jag är nog en ganska dålig människa, och har väl lite taskigt samvete för vissa saker i alla fall, visserligen till mitt försvar så har jag faktiskt både skänkt cash till svenska freds och till amnesty, men ja...jag gör det inte längre.

men å andra sidan så kan det vara ibland gott nog att göra något för sin medmänniska, åtminstone så man kan döva sitt dåliga samvete lite i alla fall. Nu kommer jag inte dra någon historia om hur jag hjälpt någon fattig till nytt arbete eller bostad eller något i den klassen av hjältedåd utan det hela är ganska enkelt.

Tidigt på lördag morgon efter en alldeles för lång julfest i danmark, så letar jag upp en taxi på stationen och ber taxichaffissen köra mig hem. Strax efter chaffissen plockat upp mig får han syn på 3 tjejer i kanske 15-16 års åldern som står och viftar. Eftersom det är tidig morgon frågar han mig om det är ok om han kör hem mig först och sen kör tjejerna som tydligen ska till lund via nån obygd först.
Sagt och gjort, det tar inte många minuter innan en av tjejerna av någon anledning börjar gråta och att dom helt plötsligt inser att dom inte har tillräckligt med pengar för att åka hela vägen till lund.

När taxin är framme hos mig betalar jag min resa och stiger ur och tänker väl först att jaja...dom får klara sig hem så bäst dom vill, men barar efter ca 30 meter får jag dåligt samvete och eftersom jag märker att taxibilen fortfarande står kvar, så går jag tillbaka och frågar vad som är på gång. Det visar sig att tjejerna totalt endast har 300 spänn och taxichaffisen ska prompt ha närmare 500 spänn för att köra dom. Klockan börjar nu närma sig halv sju på morgonen och den ena tjejen sitter bara och gråter. Min egen fortfarande ganska markanta berusning gör att jag själv är blir jag en aningen gråtmild och betalar helt enkelt mellanskillnaden till taxisnubben med garantin att han nu verkligen kör hem dessa stackars småtjejer i denna arla morgontimme.

Själv går jag hem och dråsar ner och somnar omedelbart med en lättare plånbok med också med ett gott samvete, visst var det ganska så gentilt av mig ändå ?

onsdag 26 november 2008

chocklad förvandlar barn till jokern


Dagens Nyheter hade på sin hemsida under en kort stund den här bilden för att illustrera en artikel om farorna med chockladkalendern. Det är alltså inte jag som har redigerat bilden utan den framställdes så här. Man undrar ju om det var ett medvetet val att framställa ungen som bajs jokern?
Obehagligt om något.




söndag 23 november 2008

hets mot blogg grupp!


Måste erkänna att en viss form av hets har börjat uppstå när jag märker att mina bloggkamrater där ute skriver inlägg i en mycket högre takt än vad jag själv mäktar med. Det är ju lite av litet gissel om man har som ambition att skriva något man åtminstone själv finner intressant varje gång. Jag har under en halv veckas tid tänkt att jag skulle skriva ett inlägg om konsten att roa, om humor och vem det är som egentligen har rätten och tillstånd för att få oss att skratta.

Men som ni hör så låter det kanske varken roligt och dessutom rejält pretentiöst. Anledningen var att jag var på halv amatör "stå upp" i veckan...och det var sådär roligt... de e ju svårt det där.

nåja, medan jag funderat på hur jag ska formulera mig så har jag märkt att ivrigare bloggare hittar på det mer intressanta vardagliga ting att skriva om och dessutom mer roande, så jag ger upp det spåret.

Kan dock heller inte förhöja er stund på nätet med någon anekdot som har hänt i veckan då det faktiskt inte har hänt ett enda dugg som är värt att berätta om. Tråkigt men sant. Det har varit jobb och så har jag softat bort den här helgen. Visserligen skönt men ganska ointressant att berätta om.

Men..allt detta softande har inneburit att jag sett en hel del film och jag som övrigt har canal+ hemma just av den orsaken att jag gillar film lyckades faktiskt tajma det så att jag bänkade mig här på morgonen exakt när "stardust" började.

Stardust är saga, en ganska klassisk sådan med prinsar, onda häxor, enhörningar och magi. Men en mycket bra sådan! jag gillade den skarpt. Det har ju de senaste åren sedan sagan om ringen regnat ner fantasy filmer den ena värre än den andra, sjukt fåniga och helt menlösa.

Stardust å andra sidan är ganska så enkel i sin story men fantastiskt fin och härlig matinè rulle som jag verkligen rekommederar. Ibland så finns det ingenting som överträffar en härlig saga med lyckligt slut och känner ni någonstans att det bor en litet barn inom er så ta er tid att hyra, ladda ner eller vad ni nu gör. men se den och ni kommer inte ångra er.

Men skaffa inte canal+. Som helhet är det en värdelös kanal med samma filmer om och om igen. Du kan kallt räkna med att du maximalt för se 2-3 nya filmer varje månad, resten av tiden så kommer dom köra alla dom filmer dom redan kört massor av gånge dom senaste månaden, så är du inte galen i att se samma film flera gånger så strunta i canal+ och se film på andra sätt istället.

tisdag 18 november 2008

värdelöst!










har inget riktigt vettigt att komma med i dag, så de får bli lite pajkastning istället.

Håkan Hellström...vilken pajas, helt värdelös, hur kan man på allvar tycka att han är bra? mannen borde ha stannat i broder daniel...visserligen också ett falsksjungande indie dyng band, men dom hade åtminstone attityd och kunde göra något som åtminstone skulle kallas hyfsat bra låtar.

U2...världens mest prentantiösa och överskattade band. Bono är en tönt, ta av dig dina fula solglasögon och kliv ner från piedestalen som världens alla hörselskadade med dåligt samvete har placerat dig på. Du är inte en ny messias!

Kent...sveriges mest överskattade band.. helt sjuka texter som i vissa öron tydligen omformas till nån form av poesi. skitsnack, jocke berg är prettig bono wannabe, som aldrig någonsin har gjort en låt som berör..på riktigt.

onsdag 12 november 2008

Obamamania störning





Jag tror att hela den här presidentval grejen har gjort mig lite småknäpp, jag läser allt jag kommer över och kollar på massor av youtube klipp om och omkring USA valet, senast så är det "Obamagirl" som jag har snöat in på. Humor.

Men jag börjar bli lite orolig, hela obama grejen har spridit sig att det förstör min nattsömn. Det började med en småskum dröm om att jag var obamas okände son ( jag är på tok för gammal för det) och att jag var tvungen att ha livvakter på jobbet..

Nästa dröm var en riktig mardröm! I drömmen så var jag secret service agent och klantade till det så att obama blev skjuten. Galet, men jag vaknade upp helt kallsvettig mitt i natten och hade väldigt svårt att somna om. Det här är inte bra alls.. Att jag engagerar mig så pass mycket att jag drömmer sånt här tyder ju på någon form av avsaknad av riktigt liv...

fredag 7 november 2008

Svage Bengtsson


Snacka om underskattad måltidsdryck! vin i all ära, Folke Bengtsson och hans storebror Starke Bengtsson. Ingen av dom kommer ens i närheten av njutningen av att få sänka en riktigt kall svage bengt till lunch eller middag. För en stund sen läskade jag mig med en sådan här. Spendrups Bayersk. Riktigt riktigt uppfriskande!

onsdag 5 november 2008

uppesittarkväll!

Ja, som sagt. Natten till onsdag så var jag ju uppe och följde president valet. Stora delar av natten i alla fall. Jag somnade vid 20 tiden på soffan framför tvn och vaknade i lagom tid vid midnatt och följde det hela fram till strax efter fyra efter man fått resultatet från Virginia. Somnade in med tvn påslagen vid 6 tiden, tittade en kvart och vaknade utvilad vid niotiden.

Jag hade tagit ledigt från jobbet på förmiddagen så det passade alldeles utmärkt att på morgonen brygga en kanna kaffe och bre några smörgåsar och följa eftersnacket.

Hur det gick vet ni ju alla så det behöver vi ju inte gå in på, däremot tycker jag det är ganska så faschinerande att diskutera de olika tv kanalernas nattliga bevakning av det hela.

Jag hade bestämt mig på förväg att jag skulle i första hand hålla mig till sveriges televisons uppesittarkväll med Claes Elfsberg och Sören Holmberg som svt:s egen utsedda valexpert. men jag pallade faktiskt inte att hålla mig riktigt vaken med enbart dom herrarna.

Prydligt uppradade i en studio i Washington med kanalens sedvanliga halvsega seriositet försökte åtminstone Sören envist upprätthålla någon form av spänning genom att stoiskt hävda( långt efter att de andra kanalerna hade givit segern till obama) att det fortfarande inte var avgjort. Det blev tråkigt och segt efter ett tag, så jag flippade över till femmans mer oseriösa sänding med filip och fredrik som verkade sittai pojkrummet i källaren och fläska ur sig sitt sedvanliga babblande i mun på folk. Det var faktiskt kul...ett tag.. sen lessnade man på det också.

Tv4 som faktiskt hade en ganska så underhållande bevakning, särskilt med tanke på att sändningarna från "House of Sweden" med Anna Lindmark, visade minglande svenskar med bira och pizza slice i näven glida runt i bakgrunden. Riktigt roligt var det att en tjock halvtjoande herre med bira handen hela tiden lyckades stå och konversera högt i bakgrunden av bilden. Det spelade faktiskt ingen roll om kameramannen försökte zooma ut honom eller byta vinkel, han lyckades ändå hamna i bild....

nä, det fick faktiskt bli CNN som fick tillträda rollen som ledstjärna under småtimmarna. Säga vad man vill om amerikansk tv, nog kan dom göra det underhållande i alla fall, snabbt, rappt och intelligent utan att bli prentantiöst ( som Svt) underhöll dom mig långt efter det att det var klart att det blev obama. Sånt uppskattar jag.

Annars så funderar jag över hur det kan komma sig att stofilerna på svt antingen tassar på tå över obamas färg på huden eller helt enkelt lyckas tabba sig genom att alltför blafffigt kalla honom för svart.

Jag är ingen expert på hur man exakt ska uttycka sig i USA, men mig veterligen så är det ganska så är det inte politiskt korrekt att kalla folk för svarta eller vita, såsom vi i sverige verkar göra lite hur som helst. Det heter väl i USA Afroamerican och caucasian? Vet själv att jag vid ett tillfälle för ett par år sedan fick en tillsägelse av en amerikan att det faktiskt var något rasistiskt av mig att kalla någon för svart..
Lite fånigt tyckte jag, men sak samma, får man inte säga så, så tänker åtminstone inte jag trampa någon på tårna.


Kanske lite prettigt av mig att anmärka på det men det låter ganska så galet när pretto stofilen K-G Bergström steppar runt bland svenkättlade senatorer i USA och rakt upp och ner ställer frågan
"Are america ready for a black president"? och detta med en illa dåld misstro i rösten...

Senatorerna svarar artigt att det inte har så mycket med det faktum att Obama är afroamerikan osv... och K-G följer upp detta genom att plumpt anmärka på stakande engelska något om att "men han är ju svart??" och får då bara lite virriga och nervösa leenden tillbaka...

Borde man inte fatta detta om man nu heter K-G Bergström? Sen att det låter rätt töntigt att på svenska göra en direktöversättning och säga afroamerikan och kaukasisk som Sören Holmberg försöker sig nervöst på för att varriktigt politisk korrekt...

Sen att det mest verkar vara svenska medier som uppehåller sig kring hudfärgen är ju en annan sak...

slutligen..

Man ska naturligtvis inte ha för stora förhoppningar på att Obama kommer att föra en helt annorlunda politik än sina föregångare ( som vissa tycks tro) USA kommer alltid att vara USA och dess presidenter kommer att köra på i sitt race. Vissa ändringar i marginalen kan vi kanske hoppas på men Obama är ingen sosse eller ens moderat ( demokraterna ligger långt mycket mer till höger ) och kommer att föra en stark nationalistisk kraftpolitik, ingen snack om den saken. Men oavsett hur det blir så kan jag inte bli att ryckas med Av Omas retorik. Jävlar i mig vad den mannen kan snacka! jag får erkänna att jag blir rörd och det kan jag inte påminna mig att jag någonsin tidigare blivit av några politiska floskler. Imponeranade!

måndag 3 november 2008

japansk whiskyprovning

Jahapp då var det måndag igen, det e mörkt, trist och lite kallt och jag har dragit på mig en liten förskylning igen, men ett litet ljus i mörkret är att jag i kväll ska på en japansk whiskyprovning!

Supè och whisky mellan 18 -22. Det kan bli intressant hoppas jag.

Angående utgången på klubben i lördags så var det faktiskt något av en besvikelse, när mitt lilla sällskap dök upp där vid två tiden ( när det brukar vara som bäst) så höll djn på gegga på nån smörjig soulfull house som jag inte alls uppskattar..trist.
Att vi var omkring 10 år äldre en genomsnittet gjorde ju också att de kändes lite mökigt. Smällar man får ta helt enkelt, det lär väl dröja ett tag tills man tar sig ut igen tippar jag..

På tisdag natt så kommer det bli uppesittarkväll, då ska de drickas kaffe och smaskas smörgåsar och checka in hur de går i USA-valet!
blir kanske ingen rysare men tillräckligt spännande i alla fall för att jag ska hålla mig vaken.